Ekonomi och skatt

Ekonomisk politik ska öka människors verkliga handlingsutrymme och samhällets förmåga att klara gemensamma uppgifter över tid.

Vi följer därför:

• real disponibel inkomst per person och hushållens motståndskraft;
• sysselsättning, arbetade timmar och vägar från utbildning till arbete;
• produktivitet och investeringar;
• bostad, energi och transport som andel av hushållens kostnader;
• vård, skola, trygghet och omsorgsresultat;
• offentliga finanser, skuld, åtaganden och livscykelkostnader;
• utsläpp, naturpåverkan och klimatrisk;
• ekonomins och samhällsservicens uthållighet vid kris.

BNP är viktig men otillräcklig. Ett land kan växa samtidigt som bostadskostnader, inlåsning och offentlig oförmåga äter upp människors frihet.

Konjunkturinstitutets juniprognos 2026 beskriver en återhämtning där arbetsmarknaden släpar efter och offentliga finanser är ansträngda under flera år. Prognosen är ett planeringsunderlag, inte en sanning om 2030. Försvar, demografi, räntor, energipriser, geopolitik och AI-produktivitet kan flytta utrymmet kraftigt.

SCB:s befolkningsframskrivning pekar mot långsammare befolkningsökning, låga födelsetal och fler mycket gamla. Det kan minska elevkullar men öka behovet av vård, omsorg och anpassade bostäder. Kompetensbrist innebär att nya anslag inte automatiskt blir mer verksamhet.

Strategin utgår därför från tre försiktighetsregler:

1. boka inte en prognos som en intäkt;
2. boka inte hela den förväntade beteende- eller tillväxteffekten av den egna reformen;
3. skilj brist på pengar från brist på personal, kapacitet, bostäder, el eller fungerande process.

Regel 1 — löpande utgifter finansieras löpande

Permanenta transfereringar, bemanning och skattesänkningar ska ha permanent finansiering. Tillfälliga intäkter får inte finansiera permanenta löften.

Regel 2 — en samlad budget

Konstruktivas samlade rekommendationspaket ska innehålla en fullständig fyraårsbudget, inte enskilda nettolösa förslag. Varje större reform ska visa bruttokostnad, finansiering, alternativkostnad, fördelning och genomförandetakt.

Regel 3 — marginal före överraskningar

Budgeten ska innehålla en konjunktur- och genomförandemarginal. Hela reformutrymmet förbrukas inte på valdagen.

Regel 4 — försiktig dynamisk kalkyl

Troliga dynamiska effekter redovisas, men osäkra framtida intäkter finansierar inte kärnlöften. Oberoende granskning ska kunna skilja statisk kostnad från huvudscenario och osäkerhetsintervall.

Regel 5 — investering är inte ett magiskt ord

Lån kan övervägas för tillgångar med lång livslängd och fler-generationers nytta, särskilt när de höjer kapacitet eller motståndskraft. Projektet ska ha:

• avgränsad tillgång eller kapacitet;
• livscykelkostnad, underhåll och avveckling;
• kostnads-/nyttobedömning och riskreserv;
• ansvarig beställare;
• oberoende uppföljning;
• redovisning som inte gömmer vanlig drift som investering.

Regel 6 — skulden måste tåla nästa kris

Sverige ska ha en stark offentlig balansräkning och handlingsutrymme i lågkonjunktur, krig eller finanskris. Avvikelser för extraordinär försvarsuppbyggnad eller kris ska vara tidsatta, transparenta och följas av återgångsplan.

Regel 7 — inga osthyvlar som standard

Produktivitetskrav ska riktas mot uppdrag, process och resultat. Mekaniska årliga nedskärningar oberoende av behov och utfall ersätts av verksamhetsgenomgångar, benchmarking och nedläggning av uppgifter som inte längre motiveras.

Regel 8 — kommuner och regioner får inte finansieras med ryckighet

Statsbidrag till kärnverksamhet ska i högre grad vara långsiktiga och generella eller följa stabila behovskriterier. Tillfälliga projektbidrag ska ha särskilt skäl, slutdatum och plan för vad som händer efteråt.

Regel 9 — fördelning och livssituation granskas tillsammans

En reform bedöms inte bara per inkomstdecil. Analysen ska även visa effekter för exempelvis ensamstående föräldrar, låginkomsttagare med bilberoende, funktionsnedsatta, hyresgäster, småföretagare, småsparare och äldre med tillgång men låg likviditet.

Regel 10 — stoppregel före start

Större program får på förhand definierade trösklar för fortsättning, korrigering och avveckling. Dåliga satsningar ska kunna dö utan att ansvariga behöver låtsas att de var framgångsrika.

När utrymmet är begränsat gäller följande ordning.

Nivå A — rättigheter och samhällskritisk kontinuitet

• rättsstat och demokratisk infrastruktur;
• vård, omsorg, skola och grundtrygghet;
• kritiskt underhåll, civil beredskap och cybersäkerhet;
• redan ingångna långsiktiga åtaganden.

Nivå B — kapacitet som löser flera problem

• kompetens, yrkesutbildning och omställning;
• elnät, energi, bostäder och transportflaskhalsar;
• vårdens, skolans och rättskedjans genomförandekapacitet;
• digital infrastruktur, interoperabilitet och minskad administration;
• prevention med rimligt stöd för effekt.

Nivå C — nya förmåner och breda skattesänkningar

Nya permanenta förmåner eller sänkta skatter genomförs först när de ryms efter nivå A och B och har robust finansiering. Inget av instrumenten har automatisk förtur. De ska jämföras efter hushållens faktiska ekonomiska handlingsutrymme, fördelning, trygghet och långsiktig kostnad.

Nivå D — experiment och optioner

Osäkra reformer får pilotbudget, inte full nationell finansiering. Skala följer resultat.

Nya permanenta reformer finansieras i denna ordning:

1. avsluta program som saknar visad nytta eller har passerat sitt syfte;
2. omprioritera från lägre till högre nivå i prioriteringsordningen;
3. minska fel, dubbelarbete, dålig upphandling och onödig administration — men boka bara verifierbara besparingar;
4. begränsa ineffektiva skatteutgifter, särregler och subventioner;
5. förbättra efterlevnad och riktad kontroll där skattefel, bedrägeri eller kriminell ekonomi kan visas;
6. bredda skattebaser och minska möjligheten att paketera ekonomiskt likvärdig inkomst olika;
7. använd väl definierade externaliteter, mark-/resurs-/knapphetsräntor där fördelning, likviditet och administration klarar testet;
8. justera skattenivå eller reformomfattning öppet om finansiering ändå saknas.

Effektiviseringsvinster är verkliga först när uppdraget fortfarande utförs med minst samma relevanta kvalitet och kostnaden inte bara har flyttats till medborgare, anhöriga eller företag.

Ett regeringsprogram kan inte bedömas med kronor som enda knapphet. Konstruktivas budgetmodell ska samtidigt hålla reda på:

1. kronor — skatter, utgifter, sparande, skuld och löpande finansiering;
2. kompetens — vilka människor och specialistförmågor som faktiskt finns;
3. fysisk kapacitet — bostäder, vårdplatser, elnät, mark, lokaler, transport och annan verklig kapacitet;
4. förändringskapacitet — hur många stora system-, lag- och organisationsförändringar samma verksamhet kan bära samtidigt;
5. nationellt kapital och externa intäkter — gemensamma tillgångar, resursräntor, kommersiell avkastning och tjänster eller kapacitet som Sverige kan sälja till omvärlden.

Den femte budgeten är inte ett sätt att trolla fram gratispengar. Varje påstådd intäktsmotor ska först klassas rätt:

• offentligfinansiell intäkt — pengar som faktiskt kan användas i en offentlig budget;
• samhällsekonomisk nettovinst — större värde för Sverige som helhet, men inte nödvändigtvis pengar i statskassan;
• kapitalomvandling — exempelvis försäljning eller uttag ur en tillgång, vilket inte i sig gör landet rikare;
• omfördelning — pengar som flyttas mellan svenska aktörer och därför inte får beskrivas som ny nationell inkomst.

Samma underliggande värde får inte bokas flera gånger. En exportaffär kan exempelvis ge företagsvinst, skatt, lön och samhällsnytta, men budgeten får bara räkna den offentliga kassaintäkt som faktiskt uppstår och den samhällsekonomiska analysen ska undvika dubbelräkning.

Tillfälliga intäkter ska bli varaktig förmåga

DIRECTION: extraordinära, volatila eller ändliga intäkter från exempelvis naturresursräntor, koncessioner, tillgångsförsäljning eller ovanligt starka engångsöverskott ska som huvudregel stärka balansräkningen, finansiera långlivad kapacitet eller föras till en professionellt förvaltad framtids-/förmögenhetsfond. Permanent välfärd eller permanenta skattesänkningar får bara finansieras av en försiktigt beräknad och uthållig avkastning, inte av att själva kapitalet förbrukas.

Exakt institutionsform är OPEN tills juridik, styrning, risk och relationen till befintliga statliga tillgångar är genomlyst.

Staten som kommersiell ägare

Statligt ägande kan vara legitimt när det löser ett strategiskt, infrastrukturellt eller annat visat samhällsbehov bättre än alternativen och verksamheten kan bära ett tydligt ägaruppdrag. Historik är inte ensam ett tillräckligt skäl; kontinuitet och övergångskostnad ska däremot räknas. Utdelning är inte gratis: kapitalbehov, risk och alternativ användning ingår i ägarprövningen nedan.

Där staten agerar kommersiell ägare ska:

• rollen som regulator skiljas tydligt från rollen som ägare;
• professionell förvaltning ha ett transparent mandat och riskjusterat avkastningskrav;
• politiker sätta ägarprinciper och samhällsuppdrag, inte välja enskilda aktier eller affärer;
• dolda subventioner, garantier och korsfinansiering redovisas;
• samhällsuppdrag som sänker kommersiell avkastning prissättas och beslutas öppet.

Finansiering är inte samma sak som intäkt

Lån, obligationer, EU-medfinansiering, offentlig–privat samverkan och sociala utfallsavtal kan ändra när kostnaden betalas, vem som bär risk eller vilken kapitalkälla som används. De skapar inte automatiskt ny svensk samhällsekonomisk resurs.

Offentlig–privat samverkan får användas när livscykelkostnad, riskfördelning och leverans sannolikt blir bättre än en vanlig offentlig modell och beställarkompetensen är tillräcklig. Den får inte användas för att gömma skuld, framtida betalningar eller dålig offentlig projektstyrning. Sociala utfallsavtal är ett möjligt pilotverktyg för avgränsade, mätbara problem — inte en generell finansieringskälla för välfärden.

Grind för externa intäktsmotorer

Före nationell skala ska varje ny intäktsmotor redovisa:

• initialt kapital och offentlig risk;
• tid till första intäkt och tid till mogen skala;
• förväntad intäkt efter drift, underhåll och finansiering;
• volatilitet och vad som händer i ett svagt scenario;
• undanträngning av svensk konsumtion, investering eller knapp kapacitet;
• kompetens-, fysisk- och förändringskapacitet;
• klimat-, natur- och lokal påverkan;
• garantier, sanering, långsiktigt ansvar och andra möjliga framtida skulder;
• vilken del av betalningen som faktiskt kommer från utanför den svenska skattebasen;
• stoppregel om det nationella nettot inte längre är positivt.

Målet är inte att staten ska bli konglomerat. Målet är att Sverige ska förvalta gemensamt kapital professionellt och kunna sälja verklig kapacitet till omvärlden när det ger högre nationellt netto än alternativet.

Konstruktiva är varken ett högskatte- eller lågskatteprojekt. Skatteuttaget ska motsvara välmotiverade gemensamma uppgifter och tas in med minsta rimliga skada, friktion och godtycke.

Arbete

DIRECTION: förbättra det ekonomiska handlingsutrymmet, särskilt för hushåll med små och medelstora marginaler. Ytterligare arbete ska normalt ge bättre ekonomi. Skatt, stöd, avgifter, omsorgsbehov och nödvändiga kostnader ska analyseras tillsammans.

En sänkning av skatt på arbete ska jämföras med exempelvis mjukare bidragströsklar, lägre bostadskostnader och tillgänglig omsorg inom samma budgetutrymme. Redovisa vilka hushåll som får mer kvar, när effekten uppstår och om arbete faktiskt blir möjligt. Skattesänkning har inte förtur enbart för att det finns finansiering.

Kapital och juridisk form

Ekonomiskt likvärdig avkastning bör beskattas mer likvärdigt. Regler ska inte gynna komplex paketering framför produktiv investering. Internationell rörlighet, småföretagares risk och dubbelbeskattning måste ingå i designen.

Mark och fastighet

Markvärde är mindre flyttbart och kan vara en effektivare bas än transaktioner eller arbete, men omläggning kan skapa stora likviditetsproblem. Eventuella reformer ska vara gradvisa och erbjuda uppskov till försäljning eller arvsskifte för relevanta hushåll. Ingen exakt modell är COMMITMENT före full fördelningsanalys.

Konsumtion

Breda konsumtionsskatter är effektiva men kan vara regressiva. Ändringar måste bedömas tillsammans med grundavdrag, transfereringar och hushållens faktiska konsumtionsmönster.

Klimat och andra externaliteter

Prissättning ska bevara incitamentet att minska skadan. Återföring eller skatteväxling kan skydda låginkomst- och landsbygdshushåll utan att ta bort prissignalen. Åtgärden ska jämföras med standarder, investeringar och EU-gemensamma styrmedel.

Skattefriktionsrevision

Varje mandatperiod publiceras en revision av skatternas administrativa kostnad, efterlevnadskostnad, skatteplaneringsutrymme, beteendedistorsion och fördelning. Målet är inte ett enda skenexakt index utan en offentlig reformkö.

Tryggheten ska i högre grad följa personen mellan arbets- och studieformer, och omställning ska kunna börja före arbetslöshet. Det kräver att kvalificering, intjänade rättigheter och finansiering fungerar över gränserna. Arbetsgivaransvar och behovsbaserat grundskydd består. Sektorsvis utformning och kostnad bereds enligt ”Sakprogram: jobb, företag, bostäder och energi”; ett personligt sparkonto är inte förvald modell.

Arbetsmarknadspolitiken ska förena rimliga förväntningar med faktiska möjligheter:

• Den som kan arbeta förväntas aktivt delta.
• Staten ska kunna erbjuda ett verkligt nästa steg: språk, validering, behandling, praktik, utbildning eller arbete.
• Stöd ska trappas ned mjukt så ytterligare inkomst normalt lönar sig.
• Krav som systemet saknar möjlighet att hjälpa personen att uppfylla är symbolpolitik.
• Funktionsnedsättning, kronisk sjukdom och omsorgsansvar kräver andra bedömningar än vanlig arbetslöshet.
• Kontroller riktas där risk och incitament motiverar dem; hela grupper ska inte behandlas som misstänkta.

Svensk produktivitet stärks inte bara genom bidrag till stora investeringar. Det krävs konkurrens, inträde, kompetens och gemensam infrastruktur.

Vi prioriterar:

• enklare start och första anställning;
• snabbare, förutsägbara tillstånd;
• kraftfull konkurrenstillsyn mot gatekeepers, karteller och missbruk;
• dataportabilitet, öppna standarder och verifierad exit;
• offentlig upphandling i mindre interoperabla delar där det öppnar marknaden;
• forskning, testmiljöer, energi och kompetens som är öppna för flera aktörer;
• export, handel och europeiska standarder;
• fungerande konkurs och omstart;
• personalens möjlighet att förbättra processer och dela verifierade vinster med verksamheten under begränsad tid.

Företagsstöd till utvalda vinnare är undantag. Strategisk säkerhet, stora externaliteter eller ny infrastruktur kan motivera stöd, men mål, exit och konkurrensneutralitet ska redovisas.

COMMITMENT: offentlig, privat, kooperativ och gemensamt ägd verksamhet ska vid viktiga systemval jämföras efter:

• resultat och kvalitet, också för dem som har svårt att välja;
• möjlighet att utkräva ansvar och få fel rättade;
• möjlighet att lämna eller välja om med bibehållen kontinuitet;
• konkurrens, inträde och innovationsförmåga;
• långsiktig kostnad inklusive styrning, byte och reservkapacitet;
• motståndskraft och kritiska beroenden;
• fördelning av risk och vinst;
• möjlighet att förändra systemet senare.

När vanlig konkurrens fungerar väl finns sällan skäl för staten att själv producera tjänsten. Vid naturliga monopol, kritisk gemensam infrastruktur eller samhällsfarliga enkelberoenden kan reglerad infrastruktur, offentligt ägande eller offentlig grundkapacitet fungera bättre. Även den offentliga lösningen ska redovisa kompetens, finansiering, kontroll och felrisker. Varken privatisering eller förstatligande är ett ideologiskt facit.

DIRECTION: företagssubventioner, branschstöd, skatteundantag och innovationsprogram ska normalt ha problem, målgrupp, förväntad mekanism, kostnad, resultatmått samt slut- eller omprövningsdatum. Uppföljningen ska pröva additionalitet: vad uppstod tack vare stödet, och vad skulle ändå ha hänt? Även undanträngning, inlåsning och kostnaden för alternativen ska redovisas.

Ansvarig beslutsinstans ska motivera förnyelse. Översyn kan leda till fortsatt stöd, omdesign eller förutsebar avveckling; ett passerat datum är inte i sig bevis för att behovet försvunnit. Ingångna åtaganden ska respekteras och nya stöd ska utformas med tydliga övergångsregler.

Grundläggande rättigheter, social trygghet och långsiktiga samhällsåtaganden ska inte behandlas som tillfälliga experiment. Deras metoder och finansiering kan förbättras. För strategiska industriåtaganden gäller även de särskilda risk- och kapacitetskraven i ”Samhällsfunktioner och verkningsgrad”.

Hushållens ekonomi förbättras genom mer än skattesänkningar:

• fler i arbete och bättre kompetensmatchning;
• konkurrens och byte på bank-, försäkrings-, energi- och digitalmarknader;
• fler bostäder och lägre flyttfriktion;
• förutsägbar energi och transport;
• fungerande skuldvägar och skydd mot bedrägeri;
• stabil finanspolitik som inte förstärker inflation utan tydligt skäl;
• enkla stöd som når rätt utan att skapa stora marginaleffekter.

Tillfälliga priskompensationer kan vara motiverade vid exceptionell chock men ska ha slutdatum och får inte ersätta konkurrens-, utbuds- eller infrastrukturpolitik.

Välfärdens begränsning är ofta både pengar och människor. Strategin är:

1. definiera nationella rättigheter, miniminivåer och resultat;
2. ge längre finansieringshorisont och minska små riktade bidrag;
3. ge professionerna större frihet i utförandet;
4. ta bort dubbelrapportering och dåliga IT-flöden;
5. säkra kompetensvägar och arbetsmiljö;
6. jämför resultat, kostnad och kontinuitet utan en ensam KPI;
7. ingrip när miniminivåer systematiskt misslyckas.

Fler anställda kan vara rätt svar. Innan generella bemanningslöften ska dock programmet visa att personal kan rekryteras, introduceras och användas där den gör störst skillnad.

El, nät, bostäder, transporter, vatten, digitala system och kompetens är en gemensam produktionskedja. Investeringar ska bedömas som portfölj, inte som separata pressmeddelanden.

Varje större satsning ska redovisa:

• vilken flaskhals den tar bort;
• beroenden till andra projekt;
• plan- och tillståndstid;
• finansiering och riskfördelning;
• lokal nytta och lokal kostnad;
• drift, underhåll och kompetens;
• klimat-, natur- och beredskapseffekt;
• vad som händer om efterfrågan eller kostnaden avviker.

Underhåll av befintliga tillgångar ska inte trängas undan av nya prestigeprojekt.

Ekonomisk säkerhet handlar om att kunna fortsätta fungera vid krig, cyberangrepp, energichock eller handelsstörning.

Prioriteringar:

• kartläggning av kritiska enkelberoenden;
• alternativ leverantör, lager eller europeisk kapacitet där avbrottskonsekvensen är stor;
• reservkraft och kontinuitetsplan för betalningar, vård, kommunikation och logistik;
• återkommande stresstest av samhällskritiska leverantörskedjor;
• offentliga avtal med testad exit;
• skydd mot ekonomisk infiltration och kriminell kontroll;
• beredskapskrav som är proportionerliga och inte blir förtäckt generell protektionism.

AI ska inte beskattas som sådan. Produktivitetsökning är värdefull. Politiken ska i stället:

• säkra konkurrens och motverka inlåsning;
• ge människor omställningsmöjlighet innan arbetslöshet;
• låta produktivitetsvinster kunna bli lön, lägre priser, kortare arbetstid och bättre service;
• följa löneandel, marknadskoncentration och strukturell arbetslöshet;
• använda offentliga piloter med ansvar och öppna effektmått;
• hålla en villkorad optionsportfölj om arbetskraftsbehovet skulle falla strukturellt.

Basinkomst, negativ inkomstskatt, kortare arbetstid, bredare kapitalägande och samhällsdividend är möjliga modeller att testa om data motiverar det — inte dagens ofinansierade huvudlöfte.

Scenario A — seg återhämtning

Arbetslösheten förblir hög och skatteunderlaget svagt. Då prioriteras arbets-/kompetenskedjan, selektivt bostads- och infrastrukturbyggande, fungerande kärnservice och omprioritering. Breda nya förmåner och skattesänkningar skjuts upp om finansiering saknas.

Scenario B — investerings- och produktivitetsvåg

Energi, försvar, industri och AI stärker investeringar. Då ska flaskhalsar i nät, bostäder, tillstånd och kompetens tas bort. Tillfälligt starka intäkter används delvis till balansräkning och investering, inte automatiskt till permanent drift.

Scenario C — säkerhets- eller energichock

Utgifter och priser stiger snabbt. Tillfälliga åtgärder riktas mot samhällskritisk funktion och utsatta hushåll, med slutdatum. Försvar och beredskap kan motivera avvikelse från normal balans, men regeringen redovisar kostnad, prioriteringar och återgång.

Varje större reform ska visa hur den fungerar i samtliga tre scenarier.

Senast tolv månader före ett val ska Konstruktiva publicera:

1. officiell makro- och demografibas;
2. oförändrad-politik-scenario;
3. reformtabell år för år;
4. finansiering år för år;
5. kommun-/regioneffekt;
6. hushållstyper och fördelningsanalys;
7. arbetsutbuds-, klimat- och tillväxteffekter med osäkerhetsintervall;
8. investeringsportfölj och livscykelkostnad;
9. riskreserv och känslighetsanalys;
10. oberoende reservationer och obesvarade frågor.

Inget enskilt kampanjutspel får gå utanför den publicerade ramen utan att finansieringen samtidigt uppdateras.

Strategin följs minst genom:

• strukturellt och faktiskt offentligt sparande;
• bruttoskuld, nettoförmögenhet och implicita åtaganden;
• real disponibel medianinkomst;
• sysselsättning, långtidsarbetslöshet och övergång utbildning–arbete;
• produktivitet och nyföretagande;
• tid och kostnad för tillstånd, första anställning och myndighetsärenden;
• hushållens boende-, energi- och transportkostnader;
• vård-, skola-, trygghets- och omsorgsutfall;
• underhållsskuld och krisuthållighet;
• utsläppsminskning och naturpåverkan per offentlig krona.

Mått används som beslutsunderlag, inte som mål som får spelas. Kvalitativa stickprov, professionell erfarenhet och medborgares faktiska vardag kompletterar statistiken.

Den ekonomiska strategin kan uttryckas i fem meningar:

Finansiera det vi lovar. Bygg kapacitet före nya prestigeprojekt. Öka människors ekonomiska handlingsutrymme med de medel som fungerar bäst. Förvalta gemensamt kapital som kapital, inte som gratispengar. Låt konkurrens, kunskap och tydligt ansvar göra varje gemensam krona mer värd.

V1.2 ändrar inte v1.0:s eller v1.1:s invariants. Den skärper dem för intäktssidan.

Budgetmetoden och de fem resursprövningarna består. Äldre numeriska scenarier är däremot inte ett genomförandebeslut om de nya riktningarna för personburen trygghet, tidig omställning, regelunderhåll eller problemeskalering. Dessa behöver kostnadsberäknas och prövas mot pengar, personal, fysisk kapacitet, förändringsförmåga och risk.

Den tidigare förturen för sänkt skatt på låga och medelhöga arbetsinkomster har ersatts av en jämförelse mellan medel för ekonomiskt handlingsutrymme i ”Ekonomisk strategi 2026–2034”. Skattesänkningsscenarier i äldre modeller är alternativ att utvärdera, inte låsta portföljval. Tidigare personaresultat får inte återges som en ny fullständig regression av denna revidering.

Varje större program ska samtidigt klara:

1. kronbudget — offentligfinansiell kostnad och finansiering;
2. kompetensbudget — människor och specialistförmåga;
3. fysisk kapacitetsbudget — bostäder, vårdplatser, el, nät, mark, lokaler, transport och andra konkreta resurser;
4. förändringsbudget — myndigheters, kommuners, regioners och företags förmåga att bära förändring;
5. kapital-/externintäktsbudget — gemensamma tillgångar, resursräntor, kommersiell avkastning och kapacitet som kan säljas till omvärlden.

En idé kan vara stark i den femte budgeten och ändå falla därför att den förbrukar för mycket el, kompetens, mark eller förändringskapacitet.

Varje föreslagen intäktsmotor klassas som minst en av följande:

A. Offentligfinansiell intäkt

Pengar som faktiskt går in i offentlig budget eller offentligt ägt bolag efter drift, finansiering och nödvändiga investeringar.

B. Samhällsekonomisk nettovinst

Ökat värde för Sverige genom exempelvis export, produktivitet eller löner. Viktigt, men inte direkt bokningsbart som statlig finansiering.

C. Kapitalomvandling

Försäljning, utdelning eller belåning av en tillgång. Kan frigöra likviditet men skapar inte automatiskt nytt nationellt välstånd.

D. Inhemsk omfördelning

Pengar som flyttas mellan svenska aktörer. Kan vara legitim politik men är inte extern intäkt.

Samma underliggande värde får bara räknas en gång.

Före extern eller reproducerbar score får ingen ny intäktsmotor finansiera ett permanent kärnlöfte om intäkten är beroende av:

• framtida exportvolym;
• framtida resurspris;
• ännu ej byggd kapacitet;
• politiskt osäker koncession;
• osäker kommersiell avkastning;
• ej beslutad EU- eller svensk rätt;
• verksamhet som ännu saknar full risk- och kostnadsbild.

Sådana intäkter redovisas som OPTION/DIRECTION och får användas för scenarioanalys, inte för att balansera basbudgeten.

Bindande regel: tillfälliga, volatila eller ändliga intäkter ska som huvudregel användas för:

1. amortering eller stärkt balansräkning;
2. långlivad fysisk eller institutionell kapacitet;
3. professionellt förvaltat nationellt kapital;
4. tidsbegränsad omställning med tydligt slutdatum.

Permanent löpande drift får endast finansieras av en försiktigt beräknad uthållig avkastning eller annan permanent intäktsbas.

Följande är inte bokade budgetintäkter i v1.2. De är prövningsbara kapacitets-/intäktsspår:

Naturresursränta

Rimlig offentlig del av faktisk knapphets-/överavkastning vid exklusiv utvinning av ändliga gemensamma resurser. Ska inte ersätta miljöprövning, rättigheter eller normal beskattning.

Energiöverskott

Robust fossilfri kapacitet där svensk försörjning, industri och beredskap går före export av marginalen. Exportintäkt räknas efter systemkostnad och nödvändiga investeringar.

Koldioxidlagring

Permanent geologisk lagring som klimat- och exporttjänst där full livscykel, långtidsansvar och finansiell säkerhet är lösta.

Digital företagsjurisdiktion

Avgifts- och tjänsteintäkter samt bredare svensk ekonomisk aktivitet från en säker digital etableringsväg för utländska företagare. Får inte fungera som skatteparadis, migrationsgenväg eller AML-undantag.

Hamnar, logistik och transit

Extern betalning för verklig svensk transport-/terminalkapacitet. Reserv för totalförsvar och beredskap ska inte räknas bort som kommersiell ineffektivitet.

Test-, mät- och forskningsinfrastruktur

Extern försäljning av överkapacitet utan att kärnuppdrag eller strategisk reserv trängs undan.

Turism

Tjänsteexport optimerad för lokalt värde, längre säsong och kapacitetsbalans, inte maximal besöksvolym.

Svåra restströmmar

Behandling av importerade restströmmar där återvinning först prövats och där Sverige har motiverad kapacitet. Affärsmodellen får inte kräva permanent europeiskt misslyckande i cirkulär ekonomi.

Delad innovationsuppsida

Equity, royalty eller återbetalningsklausul kan pilotas när offentlig risk faktiskt liknar projektspecifikt riskkapital. Det gäller inte generell grundforskning.

Varje spår som ska uppgraderas från OPTION/DIRECTION till preliminärt bokningsbar finansiering ska redovisa:

”Persona-regression v0.3 — mandatperiodstest mot skuggbudgetmodell v1.1” fortsätter vara den aktuella regressionen för reformernas leveransväg över fyra budgetar. V1.2 lägger ovanpå den ett nytt krav:

Ingen persona får förbättras på papper genom en intäktsmotor som ännu inte klarat intäktsmotorgrinden.

Det betyder bland annat:

• en framtida energivinst finansierar inte dagens tandvård;
• en framtida resursränta finansierar inte permanent drift innan den är lagd, scoread och uthållig;
• en tillgångsförsäljning gör inte ett permanent utgiftslöfte finansierat;
• ett EU-bidrag räknas bara som den del av en verklig kostnad som EU faktiskt bär, inte som ny samhällsekonomisk resurs.

Lån, gröna obligationer, EU-medfinansiering, OPS och sociala utfallsavtal kan påverka kapitalkostnad, betalningstid och riskfördelning.

De ska redovisas i kron- och balansräkningsbudgeten men får inte placeras i den femte budgeten som extern intäkt bara därför att pengarna kommer från en annan finansieringskälla.

När två externa intäktsspår konkurrerar om samma knappa svenska kapacitet prioriteras inte högst bruttointäkt automatiskt.

V1.2 ska välja efter:

1. riskjusterat nationellt netto;
2. robusthet över svagt scenario;
3. multiplikatoreffekt för svensk kapacitet;
4. låg negativ undanträngning;
5. förenlighet med rättigheter, klimat och natur;
6. reversibilitet;
7. hur mycket framtida handlingsutrymme som skapas.

Exempel: en hamninvestering som både stärker export och totalförsvar kan slå en större men mer volatil kommersiell intäkt. En energiinvestering kan ge större värde genom svensk industri än genom direkt export.

Skuggbudgetmodell v1.2 gör intäktssidan lika sträng som utgiftssidan.

V1.0 hindrade dubbelbokning av pengar och kapacitet. V1.1 gjorde sekvenseringen över mandatperioden explicit. V1.2 lägger till gemensamt kapital och externa intäkter utan att släppa försiktighetsreglerna.

Den politiska principen är:

Sverige ska kunna tjäna mer, inte bara beskatta mer. Men vi räknar inte en framtida affär som pengar förrän den faktiskt håller.