V1.2 lägger till en femte budget: nationellt kapital och externa intäkter. Modellen ska inte bara fråga vad reformer kostar, utan också vilka gemensamma tillgångar och exportbara kapaciteter Sverige kan bygga och förvalta — utan att låtsas att kapitalomvandling, lån eller inhemsk omfördelning är nya pengar.

V1.2 ändrar inte v1.0:s eller v1.1:s invariants. Den skärper dem för intäktssidan.

Budgetmetoden och de fem resursprövningarna består. Äldre numeriska scenarier är däremot inte ett genomförandebeslut om de nya riktningarna för personburen trygghet, tidig omställning, regelunderhåll eller problemeskalering. Dessa behöver kostnadsberäknas och prövas mot pengar, personal, fysisk kapacitet, förändringsförmåga och risk.

Den tidigare förturen för sänkt skatt på låga och medelhöga arbetsinkomster har ersatts av en jämförelse mellan medel för ekonomiskt handlingsutrymme i 02-ekonomisk-strategi.md. Skattesänkningsscenarier i äldre modeller är alternativ att utvärdera, inte låsta portföljval. Tidigare personaresultat får inte återges som en ny fullständig regression av denna revidering.

Varje större program ska samtidigt klara:

1. kronbudget — offentligfinansiell kostnad och finansiering;
2. kompetensbudget — människor och specialistförmåga;
3. fysisk kapacitetsbudget — bostäder, vårdplatser, el, nät, mark, lokaler, transport och andra konkreta resurser;
4. förändringsbudget — myndigheters, kommuners, regioners och företags förmåga att bära förändring;
5. kapital-/externintäktsbudget — gemensamma tillgångar, resursräntor, kommersiell avkastning och kapacitet som kan säljas till omvärlden.

En idé kan vara stark i den femte budgeten och ändå falla därför att den förbrukar för mycket el, kompetens, mark eller förändringskapacitet.

Varje föreslagen intäktsmotor klassas som minst en av följande:

A. Offentligfinansiell intäkt

Pengar som faktiskt går in i offentlig budget eller offentligt ägt bolag efter drift, finansiering och nödvändiga investeringar.

B. Samhällsekonomisk nettovinst

Ökat värde för Sverige genom exempelvis export, produktivitet eller löner. Viktigt, men inte direkt bokningsbart som statlig finansiering.

C. Kapitalomvandling

Försäljning, utdelning eller belåning av en tillgång. Kan frigöra likviditet men skapar inte automatiskt nytt nationellt välstånd.

D. Inhemsk omfördelning

Pengar som flyttas mellan svenska aktörer. Kan vara legitim politik men är inte extern intäkt.

Samma underliggande värde får bara räknas en gång.

Före extern eller reproducerbar score får ingen ny intäktsmotor finansiera ett permanent kärnlöfte om intäkten är beroende av:

• framtida exportvolym;
• framtida resurspris;
• ännu ej byggd kapacitet;
• politiskt osäker koncession;
• osäker kommersiell avkastning;
• ej beslutad EU- eller svensk rätt;
• verksamhet som ännu saknar full risk- och kostnadsbild.

Sådana intäkter redovisas som OPTION/DIRECTION och får användas för scenarioanalys, inte för att balansera basbudgeten.

Bindande regel: tillfälliga, volatila eller ändliga intäkter ska som huvudregel användas för:

1. amortering eller stärkt balansräkning;
2. långlivad fysisk eller institutionell kapacitet;
3. professionellt förvaltat nationellt kapital;
4. tidsbegränsad omställning med tydligt slutdatum.

Permanent löpande drift får endast finansieras av en försiktigt beräknad uthållig avkastning eller annan permanent intäktsbas.

Följande är inte bokade budgetintäkter i v1.2. De är prövningsbara kapacitets-/intäktsspår:

Naturresursränta

Rimlig offentlig del av faktisk knapphets-/överavkastning vid exklusiv utvinning av ändliga gemensamma resurser. Ska inte ersätta miljöprövning, rättigheter eller normal beskattning.

Energiöverskott

Robust fossilfri kapacitet där svensk försörjning, industri och beredskap går före export av marginalen. Exportintäkt räknas efter systemkostnad och nödvändiga investeringar.

Koldioxidlagring

Permanent geologisk lagring som klimat- och exporttjänst där full livscykel, långtidsansvar och finansiell säkerhet är lösta.

Digital företagsjurisdiktion

Avgifts- och tjänsteintäkter samt bredare svensk ekonomisk aktivitet från en säker digital etableringsväg för utländska företagare. Får inte fungera som skatteparadis, migrationsgenväg eller AML-undantag.

Hamnar, logistik och transit

Extern betalning för verklig svensk transport-/terminalkapacitet. Reserv för totalförsvar och beredskap ska inte räknas bort som kommersiell ineffektivitet.

Test-, mät- och forskningsinfrastruktur

Extern försäljning av överkapacitet utan att kärnuppdrag eller strategisk reserv trängs undan.

Turism

Tjänsteexport optimerad för lokalt värde, längre säsong och kapacitetsbalans, inte maximal besöksvolym.

Svåra restströmmar

Behandling av importerade restströmmar där återvinning först prövats och där Sverige har motiverad kapacitet. Affärsmodellen får inte kräva permanent europeiskt misslyckande i cirkulär ekonomi.

Delad innovationsuppsida

Equity, royalty eller återbetalningsklausul kan pilotas när offentlig risk faktiskt liknar projektspecifikt riskkapital. Det gäller inte generell grundforskning.

Varje spår som ska uppgraderas från OPTION/DIRECTION till preliminärt bokningsbar finansiering ska redovisa:

Fält	Krav
Extern betalare	vem utanför svensk skattebas som faktiskt betalar
Bruttointäkt	realistisk intäkt före kostnader
Nettointäkt	efter drift, underhåll, finansiering och nödvändiga reinvesteringar
Startkapital	statligt/privat kapital och vem som bär risk
Tid till intäkt	första intäkt och mogen skala
Svagt scenario	låg volym/pris, försening eller högre kostnad
Kompetensbelastning	kritisk personal och alternativ användning
Fysisk kapacitet	el, mark, nät, transport, lokaler, bostäder m.m.
Förändringskapacitet	myndigheter, juridik, IT, organisation
Undanträngning	svensk konsumtion/investering som förloras
Miljö/rättigheter	klimat, natur, lokala och rättsliga gränser
Lång svans	sanering, garantier, långtidsansvar
Exit/stopp	när staten minskar, säljer, avvecklar eller stoppar

45-persona-regression-v0.3-mandatperiod-v1.1.md fortsätter vara den aktuella regressionen för reformernas leveransväg över fyra budgetar. V1.2 lägger ovanpå den ett nytt krav:

Ingen persona får förbättras på papper genom en intäktsmotor som ännu inte klarat intäktsmotorgrinden.

Det betyder bland annat:

• en framtida energivinst finansierar inte dagens tandvård;
• en framtida resursränta finansierar inte permanent drift innan den är lagd, scoread och uthållig;
• en tillgångsförsäljning gör inte ett permanent utgiftslöfte finansierat;
• ett EU-bidrag räknas bara som den del av en verklig kostnad som EU faktiskt bär, inte som ny samhällsekonomisk resurs.

Lån, gröna obligationer, EU-medfinansiering, OPS och sociala utfallsavtal kan påverka kapitalkostnad, betalningstid och riskfördelning.

De ska redovisas i kron- och balansräkningsbudgeten men får inte placeras i den femte budgeten som extern intäkt bara därför att pengarna kommer från en annan finansieringskälla.

När två externa intäktsspår konkurrerar om samma knappa svenska kapacitet prioriteras inte högst bruttointäkt automatiskt.

V1.2 ska välja efter:

1. riskjusterat nationellt netto;
2. robusthet över svagt scenario;
3. multiplikatoreffekt för svensk kapacitet;
4. låg negativ undanträngning;
5. förenlighet med rättigheter, klimat och natur;
6. reversibilitet;
7. hur mycket framtida handlingsutrymme som skapas.

Exempel: en hamninvestering som både stärker export och totalförsvar kan slå en större men mer volatil kommersiell intäkt. En energiinvestering kan ge större värde genom svensk industri än genom direkt export.

Skuggbudgetmodell v1.2 gör intäktssidan lika sträng som utgiftssidan.

V1.0 hindrade dubbelbokning av pengar och kapacitet. V1.1 gjorde sekvenseringen över mandatperioden explicit. V1.2 lägger till gemensamt kapital och externa intäkter utan att släppa försiktighetsreglerna.

Den politiska principen är:

Sverige ska kunna tjäna mer, inte bara beskatta mer. Men vi räknar inte en framtida affär som pengar förrän den faktiskt håller.