Underlaget prövar tesen att svensk matpolitik bör handla mindre om symbolisk självförsörjning och mer om försörjningsförmåga, diversitet, strategiska beroenden, skyddad produktionsmark, nya säkra livsmedel, bättre förädling och offentlig måltid som innovationsmotor.

Källorna nedan ska inte läsas som att varje ny teknik är färdig för nationell uppskalning. De stödjer snarare en försiktig men aktiv politik: testa, mät, bygg kapacitet där effekten håller och avbryt där den inte gör det.

FAO:s arbete om biodiversitet för mat och jordbruk beskriver hur mänskligheten historiskt har använt tusentals växtarter för mat, men hur dagens produktionssystem domineras av ett mycket begränsat antal grödor. En återkommande siffra i FAO-underlaget är att fler än 6 000 växtarter har odlats för mat, färre än 200 bidrar väsentligt till global livsmedelsproduktion och nio grödor står för omkring två tredjedelar av den globala växtproduktionen.

Källa:

• FAO, The State of the World's Biodiversity for Food and Agriculture: https://www.fao.org/interactive/state-of-biodiversity-for-food-agriculture/en/

CBD:s kunskapsunderlag om jordbrukets biologiska mångfald stödjer riktningen att diversifierade odlingssystem, genetisk mångfald, habitat och ekosystemtjänster kan bidra till resiliens, nutrition och biologisk mångfald. Det betyder inte att varje diversifiering automatiskt höjer avkastningen eller är rätt överallt. Det politiska stödet är starkast för att minska ensidig sårbarhet och premiera fungerande diversitet.

Källa:

• Convention on Biological Diversity, Agriculture and Biodiversity: https://www.cbd.int/agro/

Jordbruksverkets statistiska sammanställning visar att Sverige har betydande livsmedels- och jordbrukshandel. Importvärdet 2025 var 243,2 miljarder kronor och exportvärdet 149,3 miljarder kronor. Fiskkategorin påverkas kraftigt av handel med norsk fisk, vilket visar varför handelsstatistik måste tolkas försiktigt.

Samma underlag visar att försörjningsgraden skiljer sig kraftigt mellan varor. Sverige ligger högt för spannmål, mjölk, ägg, griskött och vissa grönsaker, men lågt för exempelvis ost, fårkött och delar av frukt- och gröntmarknaden. Det ger stöd för att politiken bör analysera faktiska beroenden i stället för att använda en enda självförsörjningssiffra.

Källa:

• Jordbruksverket, Jordbruksstatistisk sammanställning 2026: https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/jordbruksverkets-officiella-statistik/jordbruksverkets-statistikrapporter/statistik/2026-06-23-jordbruksstatistisk---sammanstallning-2026

Jordbruksverkets slutliga statistik för jordbruksmarkens användning 2025 redovisar cirka 2,53 miljoner hektar åkermark och cirka 0,45 miljoner hektar betesmark/slåtteräng. Jämfört med 2010 har åkermarken minskat med drygt 100 000 hektar. Samtidigt tar vissa grödor, exempelvis baljväxter, potatis och sockerbetor, var för sig relativt liten andel av arealen.

Det stödjer en politik där produktiv jordbruksmark behandlas som en långsiktig produktionsresurs och där markanvändning, grödval, beredskap och förädling diskuteras tillsammans.

Källa:

• Jordbruksverket, Jordbruksmarkens användning 2025. Slutlig statistik: https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/jordbruksverkets-officiella-statistik/jordbruksverkets-statistikrapporter/statistik/2025-10-22-jordbruksmarkens-anvandning-2025.-slutlig-statistik

Jordbruksverkets vattenbruksstatistik visar att svenskt vattenbruk är litet. För 2025 redovisades 91 vattenbruksföretag. Produktionen var koncentrerad och omfattade fisk, musslor och andra vattenlevande organismer som alger, sjöpung och kräftor. Det stödjer tesen att Sverige har outnyttjad potential, men inte slutsatsen att allt vattenbruk bör skalas utan prövning.

Källa:

• Jordbruksverket, vattenbruksstatistik 2025: https://jordbruksverket.se/5.1132222319ef23d21cb351.html

EU:s landprofil för svenskt vattenbruk pekar ut hinder som långa och komplexa tillståndsprocesser, svårigheter att hitta lämpliga platser i kommunal planering, behov av teknisk kompetens och behov av testmiljöer. Det stärker linjen att tillståndsvägar bör bli tydligare, men att miljökrav inte ska ersättas av teknikoptimism.

Källa:

• EU Aquaculture Assistance Mechanism, Sweden country information: https://aquaculture.ec.europa.eu/country-information/sweden

FAO:s SOFIA 2026 visar att vattenbruk globalt nu står för mer än hälften av den akvatiska matproduktionen för människor och att fångstfisket länge legat på en relativt stabil nivå. Detta stödjer att vattenbruk är centralt globalt, men säger inte att varje svenskt system är hållbart.

Källa:

• FAO, The State of World Fisheries and Aquaculture 2026: https://www.fao.org/publications/fao-flagship-publications/the-state-of-world-fisheries-and-aquaculture/en

Kritiska underlag om fiskfoder pekar på att vattenbruk som bygger på vildfångad fisk eller sårbara foderråvaror kan flytta snarare än lösa miljö- och livsmedelsproblem. Därför ska foderstrategi och artval vara kärnfrågor.

Källa:

• Changing Markets Foundation, rapporter om akvakultur och foder: https://changingmarkets.org/

Svenska exempel som större landbaserade RAS-projekt och forskningsprojekt om cirkulärt bio-RAS visar att industriell symbios, spillvärme, syre, näringsflöden och mikrobiella kretslopp kan vara relevanta. De ska behandlas som demonstratorer tills ekonomi, energi, djurvälfärd och massbalans är visade.

Exempel:

• Big Akwa, landbaserad fiskodling och industriell symbios i Ånge: https://bigakwa.com/
• Uppsala universitet/SLU-liknande forskningsmiljöer och svenska bio-RAS-projekt bör följas som forskningsspår.

EU-kommissionens underlag om Novel Food visar att flera insektsarter och produktformer har godkänts som livsmedel inom EU, bland annat mjölmask, hussyrsa, vandringsgräshoppa och buffalolarv i torkad, fryst eller pulveriserad form beroende på godkännande. Godkännandena bygger på EFSA:s säkerhetsprövning och innehåller villkor.

Samma underlag visar varför insekter inte ska smygas in med otydlig märkning. Allergirisker, särskilt kopplingar till kräftdjur, dammkvalster och ibland blötdjur samt allergener från foder, kräver märkning och spårbarhet. Den politiska slutsatsen är därför ingrediensifiering med transparens, inte hemlig E-nummerlogik.

Källa:

• EU-kommissionen, Insects as Novel Food: https://food.ec.europa.eu/food-safety/novel-food/authorisations/approval-insect-novel-food_en

FAO lyfter alger och akvatiska livsmedel som viktiga delar av framtida mat- och fodersystem. Svensk statistik visar samtidigt att produktionen av alger och andra vattenlevande organismer är mycket liten. Det ger stöd för ett utvecklingsspår, inte för ett färdigt masslöfte.

Risker att hantera är bland annat artval, jodhalter, tungmetaller, toxiner, processning, novel food-status och konsumentacceptans. Makroalger och mikroalger ska skiljas åt, eftersom odling, riskprofil, produkter och skala skiljer sig.

Källor:

• FAO, SOFIA 2026: https://www.fao.org/publications/fao-flagship-publications/the-state-of-world-fisheries-and-aquaculture/en
• EU Novel Food Catalogue: https://food.ec.europa.eu/food-safety/novel-food/novel-food-status-catalogue_en

Underlaget ger stöd för att svamp, mykoprotein, biomassajäsning och precisionsfermentering bör behandlas som centrala innovationsspår bredvid insekter och alger. De kan ge kontrollerade processer, nya ingredienser och användning av substrat, men är beroende av energi, kapital, regulatoriskt godkännande, processkompetens och ibland immaterialrätt.

Eftersom evidensen och marknadsläget förändras snabbt bör kvantitativa påståenden uppdateras med aktuell primärkälla före publicering. Den politiska slutsatsen här är inte att välja en vinnare utan att bygga testbäddar, säkerhetsvägar och offentlig efterfrågan där lösningarna kan prövas.

Svensk odling av baljväxter är liten i areal jämfört med spannmål och vall, men är agronomiskt och livsmedelspolitiskt relevant. Flaskhalsen är inte bara odling utan också sortval, avkastningsrisk, smak, antinutrienter, förädling, produktutveckling, logistik och efterfrågan.

Det stödjer en politik som bygger hela kedjan från växtförädling och odling till kvarn, fraktionering, fermentering, kök och konsumentacceptans.

Källa:

• Jordbruksverket, jordbruksmarkens användning och statistisk sammanställning: se ovan.

Forskningen om måltidsacceptans, nudging och växtbaserad mat pekar generellt på att smak, vana, namn, måltidsdesign, normalitet, mättnad och social acceptans spelar stor roll. För Konstruktiva räcker det därför inte att byta ut råvaror på papperet. Offentlig måltid ska mäta faktisk konsumtion, svinn, näringskvalitet och upplevd mättnad.

Detta kräver mer specifik källfördjupning innan kvantitativa effektpåståenden görs. Policystatus bör därför vara DIRECTION/PILOT snarare än COMMITMENT om exakta modeller.

En resursmässig hierarki där ätbara resurser först används som människoföda eller ingrediens, därefter till fermentering, foder eller insektsproduktion och först senare till gödsel, biogas eller energi är rimlig som styrprincip. Den får dock brytas av hygien, smittskydd, kemiska risker, spårbarhet och konsumentförtroende.

Politiken bör därför göra rena flöden lättare att använda och riskflöden lättare att stoppa.

• Det är bättre att tala om koncentrerade grödor och råvaror än att säga att vi bara äter några procent av allt ätbart.
• Import är inte problemet i sig. Strategiskt, ogenomtänkt och svårersättligt beroende är problemet.
• Självförsörjningsgrad är otillräckligt utan analys av insatsvaror och systemfunktioner.
• Insekter ska inte döljas. De ska märkas transparent och främst utvecklas som ingrediens och foder.
• Alger är lovande men kräver strikt säkerhets- och processkontroll.
• Vattenbruk är globalt centralt men lokalt beroende av foder, energi, artval, tillstånd, läckage, smitta och ekonomi.
• RAS och akvaponi är inte automatiskt beredskap. De är beredskap först när de klarar störningar och inte bygger på svåra importberoenden.
• Ekologiskt bör inte vara överordnat alla andra mål. Verifierade miljö- och resiliensutfall ska styra.
• Integrerade gårds- och industrisystem är lovande men behöver massbalans, energibalans och stoppregler.
• Växtbaserad mat behöver normaliseras genom gastronomi, smak och vana snarare än moral eller imitation ensam.