Underlaget stödjer memory/03b-manniskan-i-ai-eran.md och program/12f-manniskan-i-ai-eran.md. Det skiljer mellan:

• dokumenterade eller redan synliga effekter av generell AI;
• robusta människorätts- och styrningsprinciper;
• scenarier om mycket kraftigare automation, AGI eller ASI där sannolikhet och tidpunkt är osäkra.

AGI/ASI behandlas här som scenariofamiljer, inte som etablerade prognoser eller juridiska definitioner.

Källa: International AI Safety Report 2026, publicerad 3 februari 2026. Rapporten leds av Yoshua Bengio och har tagits fram med över 100 experter samt rådgivande representation från fler än 30 länder och internationella organisationer.

• Full rapport: https://internationalaisafetyreport.org/publication/international-ai-safety-report-2026
• Extended Summary for Policymakers: https://internationalaisafetyreport.org/publication/2026-report-extended-summary-policymakers

Relevans

Rapporten beskriver generell AI som en snabbt utvecklande kapacitet med betydande osäkerhet kring framtida tempo och effekter. För Konstruktivas doktrin är fem delar särskilt relevanta:

1. Arbetsmarknadseffekter är ännu osäkra. Tidiga effekter är blandade och forskare är oense om hur stora framtida jobb- och löneeffekter blir. Det stödjer scenarioarbete snarare än ett förhandsbeslut om exempelvis basinkomst eller robotbeskattning.
2. Autonomi är en egen systemrisk. Rapporten behandlar hur AI kan påverka människors förmåga att bilda egna uppfattningar, fatta informerade beslut och upprätthålla färdigheter. Automationsbias och överberoende är relevanta mekanismer.
3. Maktkoncentration är en samhällsfråga. AI kan flytta inkomster och förhandlingsstyrka från arbete till kapital och förstärka koncentration av ekonomisk och informationsmässig makt.
4. Agentiska system skapar nya kontrollproblem. När AI inte bara ger råd utan kan agera autonomt ökar konsekvensen av fel och svårigheten med meningsfull mänsklig kontroll.
5. Loss-of-control-scenarier är osäkra men potentiellt extrema. Expertbedömningarna varierar kraftigt, men rapporten behandlar både mycket allvarlig marginalisering och existentiell skada som tillräckligt konsekvensrika för att motivera förberedelse trots osäkerhet.

Policytolkning

Konstruktiva ska därför inte hävda att AGI/ASI är nära eller oundvikligt. Däremot är det förenligt med bästa aktuella riskbild att bygga billiga och robusta optioner som stärker autonomi, ansvar, ägandespridning, överprövning, kontroll och institutionell resiliens även om utvecklingen planar ut.

Källa: Council of Europe Framework Convention on Artificial Intelligence and Human Rights, Democracy and the Rule of Law.

• https://www.coe.int/en/web/artificial-intelligence/the-framework-convention-on-artificial-intelligence
• https://www.coe.int/en/web/cddh-handbook-on-ai-and-hr/the-framework-convention-on-artificial-intelligence-and-human-rights-democracy-and-the-rule-of-law

Relevans

Konventionen är den första internationellt rättsligt bindande AI-konventionen och bygger uttryckligen på:

• mänsklig värdighet och individuell autonomi;
• transparens och tillsyn;
• ansvar och ansvarsskyldighet;
• jämlikhet och icke-diskriminering;
• integritet och dataskydd;
• tillförlitlighet och säker innovation;
• tillgång till rättsmedel och processuella skydd där internationella förpliktelser kräver det.

Det stödjer Konstruktivas princip att AI-politik inte bara är teknikreglering utan en fråga om rättigheter, demokratisk legitimitet och faktisk möjlighet till rättelse.

Källa: UNESCO Recommendation on the Ethics of Artificial Intelligence, antagen 2021 och fortsatt aktuell i UNESCO:s implementeringsarbete.

• https://www.unesco.org/en/artificial-intelligence/recommendation-ethics

Relevans

UNESCO sätter mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet i centrum och betonar bland annat:

• proportionalitet och att undvika skada;
• ansvar och spårbarhet;
• mänsklig tillsyn och bestämmanderätt;
• integritet;
• transparens;
• rättvisa och icke-diskriminering;
• pluralistisk och adaptiv styrning.

UNESCO:s ram är viktig för Swarm därför att den uttryckligen kopplar AI till mänskligt välbefinnande och till människans förmåga att fatta beslut, inte bara till teknisk säkerhet.

Källor:

• OECD, Using AI in the workplace: Opportunities, risks and policy responses (2024): https://www.oecd.org/en/publications/using-ai-in-the-workplace_73d417f9-en.html
• OECD/ILO, Compendium of best practices for a human-centered development and use of Artificial Intelligence in the world of work (2026): https://www.oecd.org/en/publications/compendium-of-best-practices-for-a-human-centered-development-and-use-of-artificial-intelligence-in-the-world-of-work_inmx2843.html

Relevans

OECD:s arbete visar både möjliga vinster i produktivitet, arbetsglädje och säkerhet och risker kring arbetsintensitet, datainsamling, ojämlikhet och automation. Det stödjer en människocentrerad arbetslinje där frågan inte bara är hur många jobb som försvinner utan vilken förhandlingsmakt, kvalitet, autonomi och ekonomisk trygghet människor har under omställningen.

Det finns i september 2026 inget stabilt kunskapsläge som motiverar att Konstruktiva slår fast:

• när eller om AGI uppstår;
• en allmänt accepterad teknisk definition av AGI eller ASI;
• att massarbetslöshet är ett givet slutläge;
• att dagens AI-system är medvetna;
• att en viss fördelningsmodell som basinkomst, robotsskatt eller samhällsfond redan är den bästa lösningen;
• en numerisk sannolikhet för mänsklig förlust av kontroll som kan användas som säker prognos.

Därför ska den normativa doktrinen vara robust över flera scenarier och den mer spekulativa delen ligga i future/ med tydliga triggers.

Följande frågor är motiverade även under stor osäkerhet:

1. Är människors rättigheter praktiskt verkställbara mot aktörer med mycket större juridisk, ekonomisk och teknisk kapacitet?
2. Vem äger modeller, beräkningskapacitet, distributionskanaler och den produktiva avkastningen från bred automation?
3. Kan människor säga nej till AI-mediering eller kognitiv förstärkning utan att förlora grundläggande samhällsdeltagande?
4. Hur upprätthålls demokratiskt ansvar om systemens epistemiska kapacitet blir långt större än beslutsfattarnas?
5. Vad händer med försörjning, skatt, socialförsäkring, status och mening om efterfrågan på mänskligt arbete minskar snabbt?
6. Vilka tekniska kapaciteter gör mänsklig kontroll svår att återta och vilka kontrollåtgärder måste finnas innan sådana system används brett?
7. Vilka delar av mänskligt liv har egenvärde och ska inte reduceras till optimeringsproblem?

Dessa frågor är forsknings- och beredskapsfrågor även om den starkaste AGI/ASI-utvecklingen aldrig inträffar.