Hoppa till innehåll
Konstruktiva
Källor

Underlag: digital försörjningspolitik

Källor skapar inte politik. De gör det möjligt att kontrollera de påståenden politiken bygger på.

Tillbaka till fördjupningen

Teknisk uppgift om dokumentet

Filnamn i det publicerade materialet: sources/2026-09-05-digital-forsorjningspolitik-underlag.md

Underlag: digital försörjningspolitik

Datum: 5 september 2026
Status: käll- och antagandeunderlag, ingen egen normativ auktoritet
Härleder till: memory/03-public-administration-ai-data.md, program/06-sakprogram-demokrati-stat-ai.md, program/01-partiprogram.md

SyfteDetta underlag skiljer mellan tre saker:01

Detta underlag skiljer mellan tre saker:

  1. vad svensk politik och förvaltning redan uttryckligen gör eller har beslutat 2026;
  2. vilka problem och mekanismer som stöds av offentliga primärkällor;
  3. vilka slutsatser som är Konstruktivas egen politiska syntes och därför inte ska beskrivas som om de redan vore statlig policy eller empiriskt bevisade optimaldesigns.

Arbetsfrågan är:

Vilka digitala funktioner har Sverige gjort sig beroende av, vem kontrollerar dem och vad händer när vi vill eller måste byta?

1. Svensk baslinje 2026Regeringens AI-strategi publicerades den 20 februari 2026.02

Sveriges AI-strategi

Regeringens AI-strategi publicerades den 20 februari 2026. Den behandlar digital infrastruktur och beräkningskapacitet som strategiska frågor och anger att infrastrukturen ska vara motståndskraftig, säker och betrodd. Den omfattar inte bara konnektivitet utan även hård- och mjukvara, molntjänster och datacenter. Transparens, säkerhet och nationell rådighet anges som vägledande, och regeringen vill att offentlig sektor ska kunna använda gemensam beräkningskraft för AI i säkra miljöer.

Strategin uttrycker också att offentliga aktörer behöver rådighet över verksamhetskritiska funktioner och skyddsvärda data samt pekar på bristande interoperabilitet mellan dagens infrastrukturer och system.

Primärkällor:

Betydelse för Konstruktiva: beräkningskraft, rådighet, motståndskraft och mjukvara som infrastruktur är alltså inte blinda fläckar i den svenska staten 2026. Konstruktivas särart ska inte beskrivas som att ingen annan har upptäckt dessa beroenden.

Sveriges första molnpolicy

Regeringen beslutade i maj 2026 om en molnpolicy för offentlig förvaltning. Policyn ska bland annat stärka säkerhet och digital suveränitet, minska beroenden, ge bättre kontroll över data och göra det lättare att välja och byta digitala lösningar.

Regeringen lyfter uttryckligen risken för beroende av enskilda leverantörer och betydelsen av öppna standarder, tydliga avtal, flyttbarhet och plan för utträde. Möjligheten att snabbt byta lösning anges som särskilt viktig vid geopolitisk kris eller cybersäkerhetsincident.

Primärkällor:

Betydelse för Konstruktiva: även exit och leverantörsbyte finns i dagens politik. Konstruktivas tillägg är att göra samma princip till en bred försörjnings- och systemriskdoktrin över fler lager än molnet, och att göra exit tekniskt verifierad och återkommande övad för kritiska system.

Interoperabilitetslagstiftning

Lag (2026:1379) om interoperabilitetskrav för datadelning inom den offentliga förvaltningen gäller från den 15 augusti 2026. Den omfattar återkommande eller storskalig datadelning hos statliga myndigheter, kommuner, regioner och vissa kommunala bolag. Regeringen eller utsedd myndighet får meddela interoperabilitetskrav. Lagen innehåller undantag för bland annat Sveriges säkerhet, cybersäkerhet, personuppgifter och uppenbart oproportionerliga kostnader.

Förordning (2026:1489) ger Digg föreskriftsrätt på området och innehåller samrådsregler med bland annat säkerhets- och integritetsmyndigheter.

Primärkällor:

Betydelse för Konstruktiva: öppna gränssnitt och interoperabilitet ska inte kommuniceras som en helt ny idé. Den politiska utvidgningen är att koppla interoperabilitet till konkurrens efter upphandling, utbytbarhet och nationell systemrisk, inte bara effektiv datadelning.

Ena – Sveriges digitala infrastruktur

Diggs strategiska färdplan för Ena arbetar med gemensamma infrastrukturella lager, bland annat identitet och behörighet, interoperabilitet, API-profiler, metadata, spårbarhet och andra gemensamma funktioner. Under hösten 2026 utvärderar Digg tillsammans med andra myndigheter en förvaltningsgemensam kodsamverkansplattform för öppen programvara.

Primärkälla:

Betydelse för Konstruktiva: idén om gemensam digital grundinfrastruktur har en konkret institutionell föregångare. Konstruktivas slutsats är att funktioner som i praktiken blir permanenta grundlager också måste få permanent ansvar, livscykel och finansiering och inte leva som eviga projekt.

Öppen programvara i offentlig sektor

Digg publicerade i juni 2026 policy och riktlinjer för anskaffning, utveckling och publicering av öppen programvara. Digg beskriver öppen programvara som ett sätt att bland annat stödja återanvändning, transparens, integration och minskat beroende av enskilda leverantörer.

Primärkällor:

Betydelse för Konstruktiva: public money, public code, återanvändning och leverantörsoberoende ligger nära pågående offentlig utveckling. Vår fördjupning är att skilja tydligt mellan specialutvecklad offentligt finansierad kod och standardprodukter, och att kräva faktisk förvaltning snarare än att likställa publicerat repository med fungerande infrastruktur.

Cyberresiliens och öppna beroenden

I sitt remissyttrande den 31 mars 2026 om kompletterande regler till EU:s Cyber Resilience Act lyfter Digg ett praktiskt glapp när produkter innehåller fri och öppen programvara utan avtalsbunden supportrelation. Digg pekar på behov av stöd kring ansvarsfördelning, patchning, samverkan, upphandling och stödformer för samhällsviktiga komponenter och noterar att komponenter kan bäras av enskilda utvecklare eller små projekt utan kommersiella åtaganden.

Primärkälla:

Betydelse för Konstruktiva: detta ger starkt stöd för själva problemformuleringen bakom programvaruförsörjning. Däremot är en svensk/europeisk finansieringsmekanism för kritisk öppen digital infrastruktur en normativ designslutsats från Konstruktiva, inte något som följer automatiskt av Diggs yttrande.

Elektronisk kommunikation och civilt försvar

PTS publicerade den 8 april 2026 sin inriktning för civilt försvar och krisberedskap inom elektronisk kommunikation till 2035. Det stöder grundantagandet att elektronisk kommunikation måste behandlas som samhällskritisk infrastruktur med långsiktig robusthets- och beredskapsplanering.

Primärkälla:

Betydelse för Konstruktiva: vår doktrin går ett steg vidare från robust konnektivitet till robust digital funktion ovanpå konnektiviteten. Fiber och mobilnät kan fungera samtidigt som identitet, SaaS, certifikat eller kontrollplan gör verksamheten obrukbar.

2. Vad som är Konstruktivas egen syntesFöljande ska inte felaktigt tillskrivas regeringen, Digg eller PTS.03

Följande ska inte felaktigt tillskrivas regeringen, Digg eller PTS. De är Konstruktivas politiska härledning ur kärnideologin och de observerade mekanismerna.

A. Digital försörjningspolitik som eget styrperspektiv

Digitalisering ska inte bara bedömas efter användning, innovation, kostnad och säkerhet. Sverige ska också följa försörjning, ersättningsbarhet och systemrisk genom hela digitala beroendekedjor.

B. Digital suveränitet som förmåga i stället för ägandekategori

Digital suveränitet är förmågan att välja, granska, flytta, ersätta och fortsätta driva digitala system.

Detta är en Konstruktiva-definition. Den avvisar både autarki och föreställningen att inhemskt ägande automatiskt ger handlingsfrihet.

C. Utbytbarhetstid

Om denna komponent försvinner i morgon, hur lång tid tar det innan prioriterad funktion åter kan bedrivas med en annan lösning?

Utbytbarhetstid är ett föreslaget operationellt mått. Det bör utvecklas vidare och får inte användas ensamt som riskpoäng. Exempelvis konsekvens, datakänslighet, sannolikhet, återställningsförmåga och säkerhet måste vägas in separat.

D. Nationell digital systemrisk

Enskilda myndigheter och kommuner kan fatta rationella beslut som tillsammans skapar ett nationellt enkelberoende. Detta behandlas som en externalitet som motiverar nationell synlighet och proportionerliga motåtgärder.

Den enskilda organisationens optimum är inte automatiskt landets optimum.

E. Tekniskt verifierad exit som hård princip för nya kritiska system

Molnpolicyn betonar plan för utträde och byte. Konstruktiva går längre genom att kräva att exitförmågan testas tekniskt före eller i samband med anskaffning och återkommande under avtalstiden där systemets kritikalitet motiverar det.

F. Degraderad digital drift definierad i verksamhetsfunktion

Beredskap ska inte bara mätas i system-uptime. Kritiska verksamheter ska definiera vilken funktion som består efter störning och där relevant öva exempelvis 4-, 24- och 72-timmarsnivåer.

Tidsnivåerna är exempel och ska sektorsanpassas, inte göras till identiska lagkrav för alla verksamheter.

G. Finansieringsmekanism för kritisk öppen digital infrastruktur

Konstruktiva vill utveckla en svensk/europeisk mekanism som kan stödja underhåll, säkerhetsarbete och succession i öppna komponenter med stor systembetydelse och svag finansieringsmodell.

Detta kräver vidare design för att undvika capture, favoritprojekt, dubbelfinansiering och politisk kontroll av oberoende open-source-governance.

3. De fem operativa besluten och deras status1. Årlig digital försörjnings- och beroenderapport — DIRECTION. Kräver myndighets- och sekretessdesign.04
  1. Årlig digital försörjnings- och beroenderapport — DIRECTION. Kräver myndighets- och sekretessdesign.
  2. Exit-by-design för nya kritiska offentliga system — COMMITMENT. Exakt definition av kritisk, testnivå och övergångsregel behöver preciseras.
  3. Nationella digitala kontinuitetsnivåer — DIRECTION. Ska vara risk- och sektorsdifferentierade.
  4. Långsiktigt ansvar för gemensam digital grundinfrastruktur — DIRECTION. Ska bygga vidare på existerande ansvar och Ena snarare än skapa parallell monolit.
  5. Systemriskprövning i större digital upphandling — DIRECTION. Kräver en metod som inte blir generell central förhandskontroll av varje teknikval.
4. Öppna forsknings- och designfrågorFöre lag-, budget- eller manifestparameter behöver följande stängas eller avgränsas:05

Före lag-, budget- eller manifestparameter behöver följande stängas eller avgränsas:

  • Vilka kriterier ska definiera kritisk digital funktion respektive kritiskt digitalt beroende?
  • Vilken aktör bör äga den nationella beroendebilden efter Digg/PTS-omorganisationen 2027?
  • Hur kan koncentrationsdata samlas utan att offentliggöra en angripares karta över svenska felpunkter?
  • Hur ska utbytbarhetstid testas i praktiken och hur skiljs full migration från temporär reservdrift?
  • När räcker en dokumenterad exitövning och när krävs faktisk teknisk flytt av data eller komponent?
  • Vilka avtals-, konkurrens- och upphandlingsregler krävs för att göra exitkrav proportionerliga och förenliga med EU-rätt?
  • Hur ska kostnaden för redundans jämföras med alternativ som bättre exit, lokal cache, standardisering eller gemensam reservkapacitet?
  • Vilka offentliga digitala grundfunktioner bör verkligen ha permanent statlig garanti och vilka bör fortsätta vara helt marknadsburna?
  • Hur ska ett stöd till kritisk open source välja komponenter transparent utan att staten själv måste kartlägga hela globala beroendegrafen?
  • Hur ska datacenters systemnytta värderas mot el- och nätkostnad utan att staten börjar detaljstyra digitala affärsmodeller?
  • Vilka delar av beräkningskapaciteten behöver nationell rådighet, vilka kan säkras europeiskt och vilka bör lämnas helt till global marknad?
5. KommunikationsdisciplinUndvik påståenden som:06

Undvik påståenden som:

  • ingen pratar om digital suveränitet;
  • Sverige saknar helt en moln- eller AI-infrastrukturpolitik;
  • offentlig sektor har inga interoperabilitetskrav;
  • staten har aldrig tänkt på open-source-beroenden.

De är inte korrekta 2026.

Mer korrekt är:

Sverige har börjat formulera politik för moln, interoperabilitet, beräkningskapacitet och digital rådighet. Konstruktiva vill dra nästa systemiska slutsats: behandla hela den digitala beroendekedjan som en försörjningsfråga och göra faktisk utbytbarhet till ett mätbart krav.

6. Normativ koppling till Konstruktivas kärnaDoktrinen härleds ur tre redan etablerade nivåer av handlingsförmåga:07

Doktrinen härleds ur tre redan etablerade nivåer av handlingsförmåga:

Människan ska kunna säga emot.
Organisationen ska kunna välja om.
Samhället ska kunna stå på egna ben.

Digital försörjningspolitik är främst den tekniska tillämpningen av de två senare.

Den är också en direkt tillämpning av systemisk meliorism: ett digitalt problem sitter sällan i en enda app eller leverantör. Utfallet produceras av kedjor av teknik, avtal, kompetens, marknad, energi, jurisdiktion och institutionellt ansvar. Politikens uppgift är att förstå systemet, ändra rätt sak och behålla en fungerande väg ut om antagandet senare visar sig vara fel.