Familjen är inte en mall. Lagen ska skydda barnet och de relationer som faktiskt bär ansvar — utan att ge vuxna mer makt än relationen kräver.

Sverige ska behålla ett enkelt standardfall för de flesta familjer men skapa tydliga rättsliga vägar för de familjer som inte passar två-vuxenmodellen. Bonusfamiljer, generationshushåll, sociala föräldrar och sällsynta flerföräldersfamiljer ska inte behöva välja mellan full juridisk status och juridisk osynlighet.

DIRECTION: partnerskap, juridiskt föräldraskap, vårdnad, vardagsomsorg, försörjningsansvar, boende och arv ska kunna regleras mer precist och behöver inte alltid följa som ett enda paket.

Vi vill kunna erkänna en viktig familjerelation utan att personen automatiskt blir:

• juridisk förälder;
• vårdnadshavare;
• make/partner i lagens mening;
• arvinge;
• beslutsfattare i alla frågor om barnet.

Det ger både större frihet och tydligare ansvar.

DIRECTION: inför en enkel och registrerbar föräldrafullmakt/vardagsmandat för stabila sociala föräldrar och andra återkommande omsorgspersoner.

Mandatet ska kunna användas för avgränsade vardagsfrågor kring exempelvis skola, förskola, sjukanmälan, aktiviteter och sådan information som krävs för uppgiften.

Det ska vara:

• tydligt avgränsat;
• verifierbart för skola, vård och andra aktörer;
• återkalleligt;
• byggt med minsta nödvändiga informationsdelning;
• utformat så att barnet hörs efter ålder och mognad;
• skyddat mot situationer med våld, hot eller kontroll.

En ny partner ska aldrig få automatisk makt över ett barn.

COMMITMENT: en person som under lång tid faktiskt fungerat som barnets förälder ska inte bli rättsligt irrelevant över en natt bara därför att en vuxenrelation upphör eller en rättslig förälder dör.

DIRECTION: ge sociala föräldrar och andra långvariga föräldraliknande omsorgspersoner en tydligare möjlighet att få barnets behov av fortsatt kontakt prövat.

Prövningen ska handla om barnets rätt till relationen, inte den vuxnes rätt till barnet. Barnets anknytning, egen vilja, omsorgshistorik, stabilitet, syskon, boende och skydd mot konflikt eller våld ska väga tungt.

DIRECTION: inför efter svensk rättsutredning en smal domstolsväg där ett barn kan få fler än två juridiska föräldrar när:

1. barnet redan har en långvarig och stabil föräldraliknande relation till fler än två personer;
2. den ytterligare personen faktiskt har burit en väsentlig del av barnets omsorg och ansvar;
3. barnet själv har fått komma till tals;
4. det skulle innebära konkret skada eller allvarlig kontinuitetsförlust att juridiskt låtsas att relationen inte finns;
5. lösningen klarar prövning av försörjningsansvar, konflikt, våld och beslutskompetens.

Det ska inte räcka att vuxna vill vara tre föräldrar, lever i en flerpartsrelation eller har en biologisk/genetisk koppling.

Sällsynthet är ett argument för individuell prövning, inte för rättslöshet.

Juridiskt föräldraskap ska inte automatiskt innebära att fler än två personer alltid har gemensam vårdnad. Exakt modell för fler samtidiga vårdnadshavare är en öppen fråga tills konflikthantering och beslutsregler är bättre utredda.

COMMITMENT: barn och unga med egen erfarenhet av de familjeformer som regleras ska delta i framtida familjerättsutredningar och utvärderingar.

Det gäller bland annat barn i:

• bonusfamiljer;
• familjer med sociala föräldrar;
• generationshushåll;
• familjehem och andra långvariga omsorgsrelationer;
• planerade flerförälders- och stjärnfamiljer.

Yngre barn ska kunna höras med åldersanpassade metoder. Barnets röst är inte ett automatiskt veto, men politik om barn får inte byggas nästan enbart av vuxna som står utanför barnets faktiska livssituation.

DIRECTION: bostads- och välfärdssystem ska vara neutrala mellan legitima boendeformer och inte använda kärnfamiljen som dold standard.

Plan- och byggregler ska granskas för hinder mot:

• generationsboende;
• co-housing och bogemenskaper;
• kooperativa boenden;
• bostäder med privata enheter och gemensamma funktioner;
• flexibla bostäder som kan delas eller slås ihop när familjen förändras.

Fler närvarande vuxna kan ge barn och äldre mer omsorg, tid och sociala relationer. Det offentliga får samtidigt aldrig räkna med att familj eller kollektiv ersätter professionell vård och omsorg.

Gemenskap får gärna lägga till trygga vuxna. Den får inte göra barnets viktigaste vuxna utbytbara.

Och kollektivt ansvar måste vara konkret: någon ska alltid kunna svara på vem som ansvarar för barnet här och nu.

Svensk arvsrätt kan ge helt olika utfall för människor som levt i samma familj beroende på äktenskap, juridiskt föräldraskap och biologiska band. Det blir särskilt tydligt i bonusfamiljer och flerföräldersfamiljer.

COMMITMENT: barns grundskydd i arvsrätten och tydliga äganderätter ska inte avskaffas för att göra ovanliga familjer enklare.

DIRECTION: gör det enklare att rättssäkert planera för familjer som inte följer standardmallen. Utred:

• enklare standardiserade opt-in-lösningar för efterlevandeskydd och arv utanför äktenskap;
• samspelet mellan laglott, särkullbarn och fler juridiska föräldrar;
• hur ett barn med fler än två juridiska föräldrar ska ärva och ärvas av respektive förälder;
• enklare testamentariska lösningar för långvariga sociala barn-/föräldrarelationer utan att varje närstående får automatisk arvsrätt.

Boendekontinuitet

OPEN/PILOT: utred om kooperativa och generationsöverskridande boenden kan få tydligare former där medlemskap, bruksrätt eller fortsatt boende kan övergå enligt förutsägbara regler utan att själva fastigheten måste styckas upp genom varje dödsfall.

Det ska inte bli en genväg runt laglott, skatt, borgenärer eller likabehandling. Poängen är att frågan vem får fortsätta bo här? ibland är en annan juridisk fråga än vem äger vilken andel av marknadsvärdet?

Fast princip: staten ska inte moralisera över frivilliga vuxenrelationer som inte skadar andra.

Det innebär inte att flerpersonsäktenskap införs som följd av den här reformen.

OPEN: flerpartsregistrerat partnerskap eller flerpersonsäktenskap ska bara tas vidare efter en samlad analys av bodelning, skulder, underhåll, arv, pension, socialförsäkring, skatt, migration, efterlevandeskydd, medicinska beslut och framför allt hur en person kan lämna relationen utan att övriga relationer måste upplösas.

Skydd mot tvång, ekonomiskt beroende, våld och religiös eller social kontroll är en central del av den analysen.

DIRECTION: modernisera statistik om hushåll så att den bättre kan beskriva generationshushåll, barn med sociala föräldrar och hushåll med fler vuxna utan att automatiskt anta exakt ett par som hushållets kärna.

Det betyder inte att staten ska registrera människors sexualitet eller privatliv. Statistik ska mäta det som behövs för bostads-, omsorgs- och familjepolitik med minsta nödvändiga data.

Vi vill inte bygga hela familjerätten runt mycket ovanliga familjer.

Vi vill heller inte använda ovanlighet som argument för att de ska sakna en rättslig väg.

Ordningen är:

1. standardiserat vardagsmandat för praktiska uppgifter;
2. barnrättssäkrad prövning när en social förälder behöver fortsatt relation efter separation eller dödsfall;
3. domstolsprövning med hög tröskel för fler än två juridiska föräldrar;
4. rättsutredning/pilot för boendesuccession och andra nya arvsinstrument;
5. öppen forskningsfråga om flerpartsstatus mellan vuxna.

Myndigheter ska redovisa faktisk ärendevolym, handläggningstid, konflikter och kostnader. Administrativ komplexitet är inte ett tillräckligt argument utan en uppskattning av hur många fall som faktiskt ska hanteras.

• barns upplevda trygghet, inflytande och kontinuitet;
• antal barn som förlorar respektive kan behålla en viktig föräldraliknande relation efter separation/dödsfall;
• användning och problem med föräldrafullmakt/vardagsmandat;
• antal ansökningar och bifall om fler än två juridiska föräldrar;
• konflikter och överklaganden;
• handläggningstid och faktisk administrationskostnad;
• vålds-/kontrollincidenter och skyddsbrister;
• boendestabilitet i generations- och gemenskapsboenden;
• om reformerna skapar nya otydliga försörjnings- eller arvsproblem.

• att fler vuxna alltid är bättre än två;
• att polyamori är en bättre familjeform än monogami;
• att en romantisk partner automatiskt är barnets förälder;
• att ett kollektiv kan ersätta stabila anknytningspersoner;
• att alla sociala föräldrar ska ärva;
• att Sverige nu ska införa flerpersonsäktenskap.

Det konkreta målet är enklare:

Rätt relation ska få rätt juridiskt skydd. Barn ska inte förlora verkliga föräldrar därför att lagens familjekarta är enklare än deras liv.